lycklig, lycklig, lycklig........

ÅÅÅåååååå.......tänk vad mycket en mening kan betyda ändå.
Jag är sååå ... glad att jag inte kan sluta att gråta.
En sten som jag har burit på såååå länge , och mått sååå dåligt av har äntligen lyfts av mina axlar.
Och jag kan inte med ord beskriva hur det känns. Som ett lyckorus....
Hela världen är underbar. Allt är rosa.
En pusselbit som saknas har äntligen kommit på plats.
Och jag behöver inte längre dölja min kärlek.
Kanske en dag får jag förklara och vi kan bygga upp någonting nytt.
Alla dessa dagar av sorgearbete, all denna kännsla av att ha misslyckats, att vara misslyckad.
All denna ånger, varför man gjorde si eller så. All förnekan, kanske har nått sitt slut.
Jag vill vara din vän.

Fru Walterstad