Han är så söt när han sover.

I dag var vi hos fru Fundersam.
Vi blev bjuden på lunch, men som ni vet så pratar vi ju inte så mycket med varandra och hennes engelska kunde vara bättre då hon svarar yeees på allting , vilket kan bli lite förvirrande.
Men iaf. så bjöd hon oss på lunch och vi tackade ja naturligtvis, trots att vi hade ätit lunch och lite överbliven tårta från igår innan vi kom dit, för alla vet ju vad glad jag är i mat.

Så då tog hon fram ett litet bord och ställde framför oss på golvet sedan gick hon till den öppna spisen och hämtade några stora knytten.
och två små tallrikar , jag trodde att det var till oss så jag åt så det stod härliga till det var söööötpotatis som var väääääldigt god. Själv åt hon inte särskillt mycket , men jag tänkte att hon inte var så hungrig, och när jag hade ätit upp allting så sa hon att hon skulle fixa klart våran lunch, VA????? Öhhhh..... Oj då.... jag hade ätit upp barnens lunch, japp , vad ska jag säga, jag var ju hungrig å det var ju inte någon annan som åt sååå....
Så efter en liten stund var våran lunch serverad (å jag redan var proppmätt) så visade hon in mig till köket , där stod två gigantiska skålar med nudelsoppa (eller någonting svårt att veta vad det heter). HJÄLP!!! tänkte jag vad gör jag nu????
Jaaaa, det var ju bara att sätta sig ner å äta då.
Så när vi satt oss ner och jag precis var på väg med handen till munnen, så ska hon som god budist be en bordsbön.
Freeeez...... jag tordes inte röra mig , så där satt jag med handen i vädret under hela bönen.
Jag fick två pinnar och en soppsked att äta med, har ni någongång försökt att äta långa nudlar med sked eller pinnar????? Näää....jag tänkte väl det.
Ja det är inte så lätt iaf. det var inte mycket jag fick i munnen dessutom skulle man doppa jätteräkerna i en liten skål med stark sås och sedan lägga dem på skeden med nudlaran, hrmf....
Hon gluffsade i sig allt på ett litet kick , å jag tänkte vart får den lilla späda kroppen plats med all mat.
Själv satt jag å slaskade å sög å försökte att få tag på lite mat, men det gick inte allt för bra för mig, dessutom var jag väldigt mätt redan.
Där satt vi mitt emot varandra i tystnad och jag kännde mig ganska iaktagen hela tiden, men efter en lång stund så säger hon -vad länge du håller på att äta.
VA???? har ni hört , det har aldrig hänt mig förut iaf, att jag har fått den kommentaren.
MMMMmmmm.. svarar jag, jag vill njuta av maten för den är så god.
Efter en ganska lång stund till så frågar hon mig om hon ska visa mig hur jag ska göra.
Det var så dax då när jag redan suttit där och blivit beskådad och säkerligen hånad i det tysta.
Typ en timme senare gav jag upp men då hade jag lyckats få i mig det mesta iaf.
Men mätt blev jag iaf och det var superduper gott.

Men jag gillar fru Fundersam, jag tror att hon kommer att bli en ny fin vän till mig.

Apprå på fin så har vi en annan snygging här , Anna är ju helt otrolig med Axel då det första hon gör varje morgon är att komma in till Axel för att gosa, och imorse lät hon oss få sovmorgon till kl 0800 ååååå.. det var så skönt.


















Han är så söt när han sover men han är ännu sööötare när han är vakern.

Om ni undrar varför bilderna är så grummliga så är det för att jag har knäppt alla bilder med min kamera, för det är ända sättet som jag har lärt mig än att överföra bilderna till datorn.
Dessutom tycker jag att det är bra för jag har ju med mig telefonen på alla våra äventyr.




Fru Walterstad