fredag 12 juni 2009

I dag känns det jobbigt.

Nu börjar vi att närma oss hemresan till Sverige, vilket också innebär att Anna och Agnes kommer att bo hos Peter , och inte följa med oss hem sedan. Jag vet inte hur jag ska orka , men det kommer nog att gå bra. Huvudsaken för mig är att mina barn har det bra, ingenting annat betyder någonting för mig. Jag vill att de ska vara lyckliga och följa sin egen innre röst.
I dag har vi packat en massa av Annas saker och vi är nästan klara.
Men nu orkade jag inte mera, vill inte riktigt tänka än på att de ska bo hos Peter.
Jag vill njuta ett litet tag till av våran vardag, bara att ha dem i huset känns såååå skönt.
Tur att jag har Axel, min lilla prinskorv. Han är så snäll å rar.
I kväll ska vi på en glassbar, mums.
Och tidigt i morgonbitti så far vi på vattenland.

Fru Walterstad

Inga kommentarer: