Utvecklignssamtal

Har nu varit på samtal med Axels fröken och Axel om hur det går för honom i skolan.
Å jag kan bara säga det att när jag gick ut ur rummet var jag minst 2meter lång av stolthet.
Denna pojke är ju helt otrolig.
Först tog dom hur han var socialt och han var snäll , omtänksam , omtyckt , empatisk och väldigt givmild med allt. Men här var det också det enda område han kunde förbättra sig på och det var att han måste lära sig att säga ifrån mer , då han ibland inte gör det. Och lära sig att berätta för fröknarna när det är någonting. Oftast så går han bara undan eller tar skiten utan att göra någonting.
Som tur är så händer det inte så ofta , men som i alla grupper så händer det.
Detta har ju varit/är en oro ifrån min sida också att han är för snäll och jag är så rädd att han kommer fara illa av det.

Vad det gäller matematik så hade han nästan alla rätt på provet och har ingenting han behöver utvecklas i.

Svenskan lika så , nästan alla rätt på provet och ingenting han kan förbättra där heller.

Han är väldigt noga och arbetar flitigt med alla uppgifter det händer att dom får stoppa honom å säga att det räcker och duger som det är.

Gymnastik är han också väldigt duktig i och han har lätt för att lyssna och förstå regler mm. Även här klarar han alla tester galant.

Fröken berättar också att han alltid sitter stilla och lyssnar och att dom än aldrig har behövt säga till honom på en samling att han måste sitta stilla eller lyssna.

Och innan jag gick sa hon att Axel är en genuint snällt barn , och att han är väldigt omtyckt hos flickorna också. hihihihihihihi...... mammas sööötkorv.