Om vi har tur så är det icke allergiutslag Axel har.

Nässelutslag hos barn - urtikaria

Dela med andra

Nässelutslag, urtikaria, är röda, upphöjda utslag på huden som ger en brännande klåda och som snabbt kan ändra utseende och plats. Utslagen kan bland annat vara en reaktion på allergi eller på infektion.

Nässelutslag beror på att den klådframkallande substansen histamin frisätts i huden. Nässelutslag visar sig som ett eller flera upphöjda utslag som är hudfärgade eller blekröda, ofta med rödare kanter. Utslagen kan variera i form, från små enstaka utslag till stora sammanhängande områden. Det som är typiskt för nässelutslag är att de snabbt kan ändra både utseende och plats och att klådan är brännande. Nässelutslagen lämnar inte några märken efter sig när de försvinner.
Nässelutslag kan uppkomma bara en enda gång eller flera gånger. Det är vanligt att barn får utslag flera gånger. I ovanliga fall kan nässelutslagen vara ett av de första symtomen på en allvarlig allergisk reaktion och hotande allergisk chock, men oftast går besvären över av sig själv.

Allmänt

Nässelutslag kan ha många olika orsaker. De kan till exempel bero på en infektion, överkänslighet mot vissa läkemedel eller viss mat, insektsbett eller kontakt med giftiga ämnen i vissa växter, men i de flesta fall går det inte att hitta någon tydlig orsak till besvären.
Kyla, värme eller tryck kan ibland orsaka nässelutslag. Ibland kommer nässelutslag direkt efter en infektion, men barnet får inte nässelutslag av tvättmedel eller kläder.
Ibland kan barn få lokala nässelutslag vid till exempel hudkontakt med djur, vissa växter eller ett födoämne som barnet är allergisk emot.
Det finns tre huvudgrupper av nässelutslag: allergiska nässelutslag, icke-allergiska nässelutslag och fysikaliska nässelutslag.
Man kan oftast inte själv se och avgöra vilken typ av nässelutslag barnet har. För att veta hur man bäst förebygger och behandlar utslagen, är det därför bra att boka tid på vårdcentralen för att få hjälp att utreda saken.

Allergiska nässelutslag

Vid allergiska nässelutslag handlar det nästan alltid om en allergisk reaktion på något som barnet har ätit eller druckit, som mat eller något läkemedel, eller som barnet fått i sig, som till exempel bi- eller getingstick eller läkemedelgenom spruta. Därför är det ofta ganska lätt att misstänka vilket ämne som utlöst nässelutslagen.
Det är bara vissa födoämnen som brukar orsaka nässelutslag. Det är framför allt ägg och mjölk som kan ge en reaktion hos de yngsta barnen och jordnötter, nötter och skaldjur hos de äldre barnen.
Om man misstänker att barnet har nässelutslag är det viktigt att få reda på om barnet har ätit godis, bakverk och liknande där jordnötter eller nötter kan ha funnits dolda. Det beror på att just jordnötter och nötter ger de flesta och svåraste reaktionerna i skolåren och att allergierna ofta börjar då. Mjölk- eller äggallergi börjar mycket sällan under skolåren. Är mjölk eller ägg orsaken till allergiska nässelutslag hos ett skolbarn är allergin nästan alltid känd sedan tidigare.
Allergiska nässelutslag kan ibland utvecklas till ett svårare sjukdomstillstånd med andningsbesvär och i värsta fall anafylaktisk chock.

Icke-allergiska nässelutslag

Viss mat och en del läkemedel kan ge upphov till nässelutslag utan att det handlar om en allergisk reaktion. Det kan till exempel vara jordgubbar, salicylsyra som finns i många smärtstillande läkemedel och bensoesyra som finns i vissa bär, till exempel lingon. Men oftast hittar man ingen orsak till icke-allergiska nässelutslag. Det gäller också för nässelutslag som finns kvar dagligen under mer än två till tre månader, som då kallas kronisk urtikaria. I sällsynta fall kan viss mat försämra besvären, men de är inte orsak till dem.

Fysikalisk urtikaria

En mer ovanlig typ av nässelutslag orsakas av fysikalisk påverkan som tryck, kyla, kroppsansträngning och ultraviolett ljus.
Vid tryckurtikaria kommer nässelutslagen på platsen som varit utsatt för tryck, till exempel under ett skärp. Om barnet har tryckurtikaria är det bra att undvika åtsittande plagg eller remmar.
Vid köldurtikaria kommer utslagen på hud, oftast i ansiktet och på händerna, som utsätts för kyla, vind och väta. Det beror inte alltid på att huden varit utsatt för särskilt sträng kyla, utan det är själva nedkylningen från en högre temperatur till en lägre som orsakar utslagen. Ibland kommer utslagen först när barnet kommit in efter att ha vistats ute. Utbredningen av utslagen och exponeringen för kyla och blåst gör att diagnosen är ganska lätt att ställa.
Varför vissa personer får köldurtikaria är okänt. Det är inte kopplat till andra allergier.
Besvär av köldurtikaria kan hålla i sig i många år. Därför kan det vara bra att veta hur man minskar risken att få utslagen. Att bada utomhus är en sådan risk, eftersom kroppen då utsätts för nedkylning. Ju större skillnad på luft- och vattentemperatur, desto större risk. Nedkylningen kan också göra att blodtrycket sjunker. I vissa fall kan det leda till svimning. Därför bör barnet bada i grunt vatten om det har köldurtikaria, och vänja kroppen gradvis vid den nya temperaturen.
Vid så kallad kolinergurtikaria får barnet små, starkt kliande nässelutslag i samband med fysisk ansträngning, då det svettas eller duschar varmt.
Solurtikaria är en ovanlig form av nässelutslag där besvären utlöses av solens utravioletta ljus.

Utseende och symtom

Nässelutslag brukar börja plötsligt, som en blixt från klar himmel. Det första tecknet på nässelutslag brukar vara att det kliar, en intensiv och brännande klåda. Många gånger kommer klådan redan innan utslagen syns. För det mesta försvinner utslagen av sig själv inom några dagar, men det är också vanligt att besvären kommer och går under den närmaste veckan.
Det typiska utslaget är olikstora fläckar, mellan en och ett par centimeter i diameter, ljusröda eller vita, upphöjda och med omgivande rodnad. Ett typiskt tecken är att den individuella fläcken försvinner efter högst ett dygn och ersätts av nya på andra ställen. Utslagen brukar sitta både på överkroppen och på armar och ben. I regel klingar besvären av efter ett till tre dygn, ibland upp till ett par veckor, men det finns former som är kroniska. Kroniska nässelutslag brukar vara stillsammare och kan hålla på i många år.
Ibland är nässelutslagen kombinerade med svullna läppar och svullna ögonlock. Det kallas Quinckes ödem.
Vid akuta nässelutslag kan i sällsynta fall en livshotande svår allergisk reaktion, så kallad anafylaxi, uppkomma. Den kan innefatta blodtrycksfall och svullnad i andningsvägarna och astma. I sådana fall rör det sig om ett allergiskt nässelutslag efter till exempel ett bistick eller efter att barnet ätit något som triggat igång reaktionen, till exempel jordnötter.
För att läkaren ska kunna ställa diagnosen nässelutslag, behövs ingen speciell provtagning. Det är det speciella utseendet som är avgörande. Om det inte är allergiska eller fysikaliska nässelutslag är det ofta omöjligt att hitta den utlösande orsaken. Det finns inget allmänt test som kan klarlägga den. Därför är det ofta sjukhistorien som får avgöra om det är en allergisk eller fysikalisk orsak.

Behandling

Vid allergiska nässelutslag, brukar behandlingen bestå av både antihistamin och kortison, i svårare fall också adrenalin som ges i muskeln. Om barnet har allergiska nässelutslag och har antihistamin, allergimedicin, hemma, bör dessa ges.
Har barnet tidigare haft allergiskt nässelutslag är det kanske också utrustat med vattenlösligt kortison (Betapred) och möjligen också adrenalin för injektion i lårmuskeln (EpiPen, AnaPen). Då följer man läkarens ordination om när dessa preparat ska tas.
Om man är säker på att nässelutslagen inte är allergiska är situationen inte lika brådskande som vid allergiska nässelutslag. Barnet kan ha massor med utslag och vara litet svullen på läppar och runt ögonen utan risk för att det händer något allvarligt. Ofta hjälper det om barnet får antihistamin. Besvären brukar klinga av inom ett par dygn, i enstaka fall efter längre tid.
Om man är osäker på vilken typ av nässelutslag barnet har, bör de behandlas som allergiska nässelutslag. Alla fysikaliska nässelutslag behandlas med antihistamin.

Vad kan man göra själv?

Om barnet har mycket besvär med klådan kan receptfria tabletter som innehåller antihistamin lindra. När barnet har fått nässelutslag kan det vara extra känsligt för ämnen som ytterligare kan irritera huden. Den känsligheten kan sitta i någon vecka. Under den tiden kan det vara bra att barnet undviker att äta viss mat, till exempel skaldjur, tonfisk och jordgubbar som kan göra att besvären kommer tillbaka igen.
Om barnet får kraftiga allergiska nässelutslag ska man omgående ta kontakt med läkare.

När ska man söka vård?

Om barnet har mycket besvär med klåda, eller om utslagen efterhand förvärras bör man kontakta vårdcentralen för råd om behandling. Om utslagen inte försvinner inom en vecka bör man också kontakta vårdcentralen.
Om barnet får nässelutslag mer än en gång, eller om man misstänker att barnet är allergiskt kan man kontakta en läkare på vårdcentralen för att få hjälp att utreda orsaken.

Symtom på att man behöver söka vård omedelbart

Om ditt barn får kraftiga speciellt allergiska nässelutslag förenade med svår klåda i hårbotten, ansiktet, händer, fötter, rodnad i ansiktet, domnande läppar och tunga ska man omedelbart söka vård. Detta gäller också vid andnings- och medvetandepåverkan. Ring då 112 för ambulans eller sök snabbt hjälp på sjukhus.